Verksamhet

Folkkyrka i minoritet

Svenska kyrkan är på väg in i en ny situation - att kyrkan inte längre omfattar "alla". Det fungerar att vara en levande kyrka då också, men inte på samma sätt som tidigare. Projektet Folkkyrka i minoritet undersöker utmaningarna och möjligheterna i denna nya situation.
Projektet inleddes med ett symposium i Uppsala 2019 i samverkan med stiftelsen Fjellstedtska skolan. Symposiet var inriktat på erfarenhetsutbyte, med bidrag från systerkyrkor i Tyskland och Storbritannien, som har kommit längre i den omställning som Svenska kyrkan står mitt uppe i. Erfarenheter från svenskkyrkliga församlingar, i förorten och i utlandet, där minoritetssituationen länge varit en verklighet, kompletterade bilden.
I projektets första rapport Svenska kyrkan som minoritetskyrka (Artos 2020.) dokumenteras erfarenheter av hur det är att leva som folkkyrka i minoritet:
• Sven-Erik Brodd: När folket och kyrkan i folkkyrkan gått skilda vägar
• Almut Bretschneider-Felzmann: Att minska med glädje? Reflektioner över kyrkornas utveckling i Tyskland.
• Carol Wardman: Välkänd men främmande. En walesisk erfarenhet.
• Kerstin Billinger: En öppen minoritetskyrka? Erfarenheter från Skärholmens församling.
• Eva Sundelin Isaksson: Utlandskyrkan - en framtidsmodell?
• Sven Thidevall: Sorgen och glädjen de vandra tillsamman ...
Boken finns tillgänglig, se: https://artos.se/bok/svenska-kyrkan-som-minoritetskyrka/

Projektets nästa fas inleddes med en fördjupande temadag 2020 i samverkan med stiftelsen Fjellstedtska skolan. Arbetet fortsätter nu med en serie författarseminarier.

Projektkontakt: Sven Thidevall
E-post: thidevall snabel-a abc.se

John Cullberg

Ett biografiskt projekt om biskopen och teologen John Cullberg

John Cullberg (1895-1983) var biskop i Västerås stift 1940-1962, efter en akademisk karriär i Göteborg och Uppsala och prästtjänst i Uppsala stift.
Cullberg kritiserade idéer från den politiska ytterhögern redan på 1920-talet. Han distanserar sig från den kritik av demokratin som framfördes av fascismen, men pekade också på risken för en demokratiskt genomförd totalitarism. Cullbergs herdabrev till Västerås stift 1944 blir omdiskuterat.
Hans biskopstid inföll under den tid så Svenska kyrkans plats i skördetidens folkhem avgjordes. Därmed blir den samhällspolitiska sidan av hans ecklesiologi intressant.

Projektkontakt: Sven-Erik Brodd
E-post: sven-erik.brodd snabel-a teol.uu.se

Tidigare forskning:
Svenska kyrkan och kalla kriget

Innan murarna föll: Svenska kyrkan och kalla kriget

Dåvarande sekreteraren Björn Ryman tog initiativet till ett forskningsprojekt om kyrkan och det kalla kriget. Projektet genomfördes med forskare från Finland, Tyskland och Sverige. Två konferenser ägde rum på Sigtunastiftelsen inom ramen för projektet. 2013 hälls en konferens för 15 nordiska och baltiska forskare på temat Kyrkorna runt Östersjön och under kalla kriget.
Björn Ryman lyfte redan från början fram behovet av en forskning som inte hade karaktären av en uppgörelse med det förflutna, utan en forskning som ökar vår kunskap om och förståelse av vad som hände under denna tid.
Några av projektets frågor blev: Vilken forskning finns internationellt och i Sverige som berör Svenska kyrkan? Hur komplettera forskningens tydliga fokus på Central- och Östeuropa med Svenska kyrkans stora engagemang i framför allt Afrika och Asien? Hur kan systematisk teologiska frågeställningar och perspektiv från t.ex. litteraturvetare, massmedieforskare, statsvetare berika bilden?
Aktörer i Svenska kyrkan agerade och tog ställning till skeenden både inom och genom olika internationella rörelser, i förhållande till vad som hände i Europa, Afrika, Asien och Latinamerika.

Det kalla kriget beskrivs ofta som en historisk period mellan 1946 och 1989. Kalla kriget har också beskrivas som en sorts världsförklaring, där en global maktkamp mellan USA och Sovjetunionen med sina respektive allierade genererade relationer, strukturer och ideologier som både kunde sammanfalla och gå på tvärs mot andra relationer, strukturer och ideologier. Komplexiteten att förstå tidens konkreta sammanhang blir i så fall stor.
Ett återkommande diskussionsämne var kyrkornas situation i kommunistdiktaturerna. Ett annat var kyrkans politisering, ett begrepp som i praktiken användes för att kritisera en upplevd vänstervridning av Svenska kyrkan.
Beskyllningarna för vänstervridning av kyrkan förstärktes under slutet av kalla kriget av att traditionellt kyrkovänliga partier, som Moderaterna och Centerpartiet, distanserade sig från kyrkan i spåren av ett växande nyliberalt inflytande,

Projektets forskningsresultat publicerades i boken Innan murarna föll – Svenska kyrkan under kalla kriget (Artos & Norma 2019).
https://artos.se/bok/innan-murarna-foll/

Det Flodellska forskningspriset instiftades av makarna Sven Arne och Gunvor Flodell 2016. Det delas ut vartannat år av stiftelsen Sverige och Kristen Tro (SSKT). Priset ska uppmärksamma ny banbrytande forskning inom stiftelsens verksamhetsområde.

Flodellska forskningspriset 2020 till Andreas Holmberg

Foto: Greger Hatt, Predikoverkstan.

Teologie doktorn Andreas Holmberg, har tilldelats det Flodellska forskningspriset för 2020.
- Att skriva en avhandling är hårt arbete så det här priset gör mig såklart både stolt och glad. Jag känner mig hedrad över att ha tilldelats priset, säger Andreas Holmberg.
- En viktig utgångspunkt i min avhandling är att teologi skapas och växer fram mitt i församlingslivet, det jag kallar ”levd teologi”. Jag ser priset och dess motivering som en bekräftelse på att allt fler inser värdet av, och vill ta vara på, församlingarnas liv och arbete som källor för teologi. Svenska kyrkan är på väg in i ett nytt landskap, och på den vägen är det helt avgörande att lyssna in den levda teologi som växer fram i församlingarna.

Andreas Holmberg har genom sin doktorsavhandling vid Åbo Akademi, Kyrka i nytt landskap. En studie av levd ecklesiologi i Svenska kyrkan, brutit ny mark inom sitt forskningsfält. Han studerar Svenska kyrkan där den på olika sätt befinner sig i en utmanande minoritetsställning, i sammanhang som kännetecknas av kulturell mångfald och socialt utanförskap.

Flodellska forskningspriset 2018 till Marie Rosenius

Teologie doktor Marie Rosenius vid Umeå universitet har tilldelats det Flodellska forskningspriset för sin doktorsavhandling Svenska kyrkan samma kyrka? Ecklesiologi före och efter relationsförändringen mellan kyrka och stat (Artos 2015), där hon studerat följderna av de förändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten efter millennieskiftet .
Som motivering angavs: ”Rosenius har i sin doktorsavhandling om svenskkyrklig ecklesiologi på ett originellt och förtjänstfullt sätt med stor teoretisk medvetenhet studerat millennieskiftets relationsförändringar i Svenska kyrkan”.

Flodellska forskningspriset 2016 till Jonas Ideström

Flodellska forskningspriset delades ut för första gången 2016. Det tilldelades teol. dr. Jonas Ideström för hans avhandling Lokal kyrklig identitet – en studie av implicit ecklesiologi. Utifrån exemplet Flemingsbergs församling undersöker han på ett nyskapande sätt den kyrkosyn som en församling uttrycker genom sin praktik i den kontext som det omgivande samhället utgör.
Stipendiet delades ut i samband med stiftelsens hundraårs-jubileum i Hedvig Eleonora kyrka 2016.

Folkkyrka i minoritet

John Cullberg

Tidigare forskning: Svenska kyrkan och kalla kriget

Innan murarna föll: Svenska kyrkan och kalla kriget

Tidigare forskning:
Svenska kyrkan och kalla kriget